Minneslunden

Hon sover under rosorna :(((

2010-09-11 11:48 #0 av: Ypsilon1

och det blev så tömt utan henne. det var förväntat att det skulle hända någongång i året. hon hade WHS. vi hade inte hört de gulliga fötterna springa i takt i flera månader. i början är det svårt att acceptera, och man bara hoppas och hoppas, och hittar skador som inte finns. och igen och igen åker till veterinären för mer och mer prov.

och efter ett tag blir man bara mer och mer säker och hon blir bara värre och värre. och man vet inte vad man ska göra. man är självisk, vill bara se en gång till de små, nyfikna, gulliga och intelligenta ögonen och mysa med henne i soffan, man blir glad när hon äter allt, man blir glad när man tvättar golvet varje dag och upptäcker att hon rört på sig hit och dit. men man vet att hon inte längre har kontroll över sin kropp, och att det blir mindre och mindre kontroll. och man hör i natten hur hon faller och faller ... och det gör ont, för henne och för oss.

till sist finns det inga mer prov man kan ta, ingen lindring man kan ge och veterinären föreslår sinnesfred.

RIP Iggie

 

Anmäl
2010-09-11 16:46 #1 av: lovebuz

Beklagar :(

Anmäl
2010-09-11 21:46 #2 av: UlrikaD

Beklagar sorgen, det blir så otroligt tomt hemma.

Anmäl
2010-09-13 11:54 #3 av: Ypsilon1

Tack! Det är otroligt hur mycket en lilla igelkott kan fylla och betyda i ens liv, i ens hjärta och minne.

Som jag har berättat annanstans när det blev säkert att vi ska förlora henne, var det ett så speciell förhållande. Jag höll henne i mina händer när vi skulle hämta henne och hon bara blev så lugn och avslappnad och sov efter månader hon hade suttit i en liten bur, retat av en hund.

Jag saknar henne väldigt mycket även om jag har mina roliga sugar gliders som mår super och en rolig opossum kille

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.