Att vara igelkottsägare

Nybliven ägare med frågor

2015-08-27 19:29 #0 av: Pyretsmatte

Hej!
Har nu haft Pyret i en dryg månad. Han är ett halvår gammal och världens sötaste :-D♡
Skulle bli tacksam om någon vill svara på mina frågor.

1, Hur snabbt blev era kottar tama och hur gjorde ni för att kunna komma framåt med att hålla, bära, klappa och hantera dem?
Pyret är alltid jobbig att ta upp och ligger mest bara platt i händerna/famnen och är snabb att fräsa vid minsta rörelse/ljud från mig. Längtar efter att kunna hantera honom så som tjejen jag köpte honom av gjorde. Jag törs aldrig hålla honom under magen och jag är alltid rädd för bett, då han bet mig hårt vid ett tillfälle.

2, Kloklippning - hur 17 ska jag lyckas?? :-[
Han sprattlar som en galning i vattnet. Bollar o får fräsattack i famnen. Vägrar låta mig röra honom när han äter. Känner mig som en dålig ägare som inte lyckas komma åt och klippa.

3, Är det ok att jag väcker honom vid 18 varje kväll? Det är då jag har bästa tiden för att kunna hantera honom, så det blir regelbundet. Han får för övrigt 12 timmars ljus mellan 05-17.

4. Hur snabbt tappar de sin tamhet?
Jag kommer behöva lämna honom ibland mellan 3 dygn tom två veckor vid enstaka tillfällen. (Utbildning o semester) En kompis kan komma o byta vatten/mat och städa, men hon törs inte ta upp honom och han skulle nog ändå inte vara nöjd med att hanteras av andra...) Är orolig att behöva börja om med honom efter varje frånvaro

5, Är igelkottar enbart laktosintoleranta eller även mjölkproteinallergiker?

6, Han vägrar insekter! Är överlag väldigt kräsen och liten i maten. Han får kattbitar med lite olivolja. Kokt kyckling och köttfärs, ägg med skal. Orolig för om han inte får i sig det han behöver av kalcium, fibrer och vitaminer.

7, Gör de alltid ett andra taggbyte kring ett år och när räknas de som fullvuxna i storlek?

8, Måste man alltid vänta tills de vaknat riktigt när man tar upp dem, eller kan jag bara lyfta upp honom i fleece och lägga honom på magen direkt?

Vill att han ska få må bra på alla vis!!
Tack på förhand!

Anmäl
2015-08-28 12:43 #1 av: emmafelicia

Hallå där! Jag ska svara på de frågor jag kan.

1. Det är jätteindividuellt faktiskt. Jag har haft två igelkottar och de var HELT olika, jag tror det handlar mycket om gener. Att de fräser och är sura när man väcker dem är ganska vanligt, så är min också. Vad man kan göra är bara att träna på att ta upp den och vänja den vid din doft. Lägg ner en t-shirt eller något som du haft på dig eller sovit med någon natt, och låt Pyret sova i plagget, det hjälper jättemånga. Utöver det så tror jag att du kommer vänja dig snart. Huvudsaken är att du har honom uppe ett tag varje dag. Jag sitter två timmar, minst, med min kotte Merkurius. Det lönar sig! Du kommer lära dig se på beteendet hur du ska hantera Pyret, när han går att klappa eller inte osv.
Försök komma över bit-rädslan. Slickade den dig innan? Det kan vara så att han tyckte att du luktade som mat, antingen genom tvål eller parfym, eller att du ätit typ frukt eller liknande innan. Köp en parfymfri tvål som du använder innan du tar upp honom! Tålamod är nyckeln! :)

2. I värsta fall får du ta honom till en veterinär, men jag brukar gå till en djuraffär som erbjuder kloklippning av smådjur. De har ofta handskar och blir glada över att se en igelkott när deras dagar består av kaniner och hamstrar, haha. Men en veterinär kan hjälpa dig i värsta fall, tipset är att fortsätta försöka, få honom att somna hos dig och klipp när han sover, om han är en tungt sovande kotte?

3. Så länge du sköter dygnsrytmen så skulle jag säga att det är okej. Det gäller bara att du tänder vid 05 hos honom varje dag. Ljuset är det viktigaste. Vid för mycket mörker kan de gå i ide.

4. Detta vet jag faktiskt inte, jag har undrat över det själv. Jag tar alltid med mig Merkurius när jag åker hem till min familj (pluggar i en annan stad) men be kompisen att vara hemma hos dig ett tag, så han får lite ljud omkring sig. Mer än så har jag inte koll på. Jag skulle försöka få med mig Pyret mestadels om jag var du.

5. Är inte helt säker, men laktosintoleranter, skulle jag säga. Många gerlaktosfritt keso, laktosfri mjölk och annat till sina igelkottar utan problem, och det hade ju inte gått om de var mjölkproteinallergiker.

6. Har du testat levande insekter? Jag ger min mjölmaskar på en sked, annars förstår han inte riktigt vad de är. Är det torkade insekter så kan du blöta dem lite så de blir lite mjukare och luktar lite mer. Alla kottar äter inte allt de behöver, och så är det typ bara. I värsta fall får du köpa sådant pulver man ger till reptiler och sådär, bara du kollar så att de är okej för igelkottar. Min vägrar ofta frukt, men det ger jag ibland genom en "spruta" i munnen, typ vattenmelon, och då tycker han att det är okej. Insekter är ju lite svårare att göra så med såklart. Fixa en grävlåda och låt honom gräva efter maskar, det vet jag att en del har som lösning!

7. Det är lite olika, det där med storleken. Skaffa en köksvåg (finns billiga på Clas Ohlson) och sätt en skål på vågen, nollställ, och sätt honom sedan i den. Väger han kring 300g är han inom ramen för hur mycket en vuxen igelkott ska väga. Om han sedan växer mer är svårt att säga, det beror på gener och andra faktorer. Men vikten är en ganska bra indikator tycker jag. 300 till 500 gram brukar vara bäst. En del igelkottar tappar taggar i väldigt strikta perioder, medan vissa strötappar lite under hela tiden de är små. Om alla tappar vid ett års ålder vet jag inte, men det är nog vanligt. Kring halvåret är också normalt skulle jag säga, och rent allmänt om de tappar några i taget.

8. Det gör du som du vill. Min kille tar lång tid på sig att vakna, så jag dubbelviker lite fleece och tar upp honom på det viset. Så får han ligga på mage en stund. Han rullar ut sig ur bollposition ganska fort när han känner min doft, så det brukar inte vara ett problem. Testa och se vad din lille kille föredrar!

// Felicia - Sajtvärd på Igelkott i Fokus.

Anmäl
2015-08-30 18:23 #2 av: Angelica Hallberg

Jättebra info av emma Felicia :)
Jag håller med om att du kanske borde ta med pyret när du är borta längre eller be någon passa han som bågar gosa med han.
Var bor du? Finns säkert nån här som kan hjälpa till med kloklipp

Anmäl
2015-09-03 14:47 #3 av: Pyretsmatte

Tack snälla Emmafelicia för ditt uttömmande svar!!

Jag ska ge lite mer info om läget kring några av punkterna.
Skulle uppskatta fler synpunkter och olika erfarenheter. Alla som har något att tillföra, får gärna göra det. Ni behöver inte svara på alla punkter :)

1, Jobbar vidare med att göra Pyret trygg med mig. Känner mig ledsen över att det inte gör några direkta framsteg, men vet att det kan ta tid och är mer än villig att kämpa vidare. Han fräser, hoppar och bollar så fort jag börjar försöka ta upp honom. Jag gör det med fleece nu då det gör mig säkrare. Tar sedan bort den när han lugnat sig. Han fräser och fäller visiret vid minsta rörelse/ljud och det gör det helt omöjligt att försöka smeka honom. Har ägnat minst 1,5 timme varje kväll åt honom. Först en stund i händerna och sedan får han ligga på min mage eller i knät, i en fleecepåse eller filt. Småpratar och sjunger för honom och stryker honom utanpå fleecepåse.
Jag är rädd för att försöka ta honom med händerna. Använder parfymeri tvål och han bet mig bara rakt av och snabbt, när jag rörde tummen medan han var i händerna. Känner mig rädd nu och det gör mig ledsen. Men satan vad ont det gjorde när han bet och höll fast... Känns som om han ska göra om det så snart han verkar otrygg eller närmar sig mina händer. Vet att jag måste jobba med min rädsla! Svårt bara då hjärtat verkligen börjar skena.
Även om jag förstår att det är individuellt, skulle det vara så givande att få andras erfarenheter kring sin socialiseringsprocess, hur den såg ut, hur framstegen tedde sig och hur lång tid det tog med era små sötisar.
Just nu känns det så långt borta tills jag och Pyret kommer vara avslappnade med varandra och att jag skall kunna lyfta, hålla på med honom och kanske tom kunna smeka eller klia honom.

4, Inga som har erfarenheter kring hur snabbt de backar i sin "bonding"/trygghet?
Med tanke på hur mycket flytten påverkade Pyret, tror jag inte att det vore det bästa för honom att släpas med till främmande miljöer stup i kvarten och tvingas bo på mindre yta. Över de två längre bortavistelserna, skall jag vara utomlands och kan inte ta med honom. Förhoppningsvis kanske jag kan träna både honom och en kompis på att bli lite trygga med varandra innan dess, så hon kan ta upp honom under de veckorna. Men jag är rädd att tvingas börja helt om när vi återses.

6, Ja, levande mask och kackerlackor var han bara rädd för :) frystorkade är han helt ointresserad av liksom det mesta andra i matväg. Äter ca 10 bitar torrfoder med lite olivolja på och några tuggor köttfärs/kyckling. Thats it. liksom vilket gör mig orolig. Men springer piggt omkring och gör ifrån sig utan grönt eller löst bajs.

7, räknas de som fullvuxna vid ett halvår?? Ska absolut väga honom och se vad han väger. Han känns tunn och benig under päls och taggar tycker jag :-/ inte "inbäddad i mycket fast hull". Är det normalt??

Han är min lilla bebis och skapar så många känslor, oro, dåligt samvete, lycka och kärlek!! :-D

Anmäl
2015-09-03 17:07 #4 av: Smultrontrollen

Hej!
Jag är också en alldeles nybliven kotteägare och kan känna igen mig i flera av dina frågeställningar. Då jag inte är särskilt erfaren, lämnar jag att svara mer konkret till dem med mer kunskap. Vill mest ge mitt stöd och tala om att jag förstår dig.
Min kotte har aldrig bitits, men varit nog så skrämmande under sina fräsattacker. Jag tycker att det blir blandade känslor av dåligt samvete över att göra dem rädda, i kombination av att man själv tycker det är otäckt och att man blir osäker pga deras beteende. De verkar ju minst sagt väldigt aggressiva när de bollar, fräser och hoppar. Vår Tage morrar dessutom när han blir irriterad :-)

Min man klarar av att ta upp honom nu trots fräsande och bollande, men jag känner att jag kan agera lugnare, när jag lyfter honom mha fleece. Använde handskar första gångerna, men slutade snabbt med det, då de gjorde honom mer rädd tror jag - och jag vill ju att han skall bli så trygg som möjligt med min lukt.

Jag tror att det är väldigt betydelsefullt att hantera dem lugnt och säkert, med en trygg (spelad ;-)) självklarhet - men lyhördhet för deras signaler. Aldrig "belöna" ett beteende genom att låta dem vara ifred för att man blir rädd, utan bara ta det lugnt och fortsätta hantera dem. Just när man tar upp dem, tror jag att man skall göra det ganska bestämt och tydligt, efter att de fått en chans att vakna till, nosa och vara samarbetsvilliga :-) Då skall man nog mest bara strunta i deras små utageranden...
Om Tage reser taggarna, sänker visiret, fräser till när han väl är uppe, så backar vi i det vi gjorde (om vi tex försökte smeka under örat) ger honom lite tid att lugna sig, småpratar men släpper inte ner honom. När han är i händerna och rör sig, utnyttjar vi hans egna rörelser till att passa på att stryka honom över kroppen/huvudet etc. Om han accepterar det fortsätter vi ytterligare, annars backar vi i det som störde honom.
Ett tips är att ha honom i en bit fleece så han kan gömma ansiktet för trygghets skull. Från början fick Tage gömma sig helt och vi masserade honom lite gungande med hela handen utanpå fleecen tills vi märkte att han slappnade av i det.
Sedan kan man ta en bit av tyget och stryka över kroppen i lugna jämna rörelser. Då behöver man inte sluta även om han taggar lite, utan snarare hjälpa taggarna att slappna av mha strykningarna och småprat. Detta har i alla fall fungerat bra på Tage och efter en stund funkar det att enbart övergå till att använda handen att smeka med.
Kom ihåg att hellre smeka med lite tryck, då jag tycker att lättare beröringar mer verkar trigga taggresning.
Vi tycker oss även märka att det är lättare att få beröra/smeka om man hela tiden rör händerna lite, istället för att hålla dem blickstilla när han är i händerna. Antagligen för att det då inte blir en sådan markant skillnad i plötslig rörelse - och som jag skrev tidigare, kan man använda hans egna rörelser till kroppskontakt.
Tage låg precis som Pyret enbart stilla första tiden och då märkte vi att han blev mer nyfiken, om vi samtidigt gick runt lite med honom. Kanske ett tips för er också?
Om vi är vakna samtidigt som Tage, går vi ofta fram bara för att låta honom lukta och lyssna på vår röst samt erbjuder lite mat per sked. (Eftersom jag är så rädd för bett, vill jag inte låta honom direkt förknippa min lukt med mat :-)) Ibland sitter vi bara blickstilla bredvid och pratar med honom, när han själv springer runt och känns han avslappnad rör vi på oss så mycket han tillåter utan att bli rädd. Vi har märkt att detta absolut fått honom att reagera mindre på när vi går förbi honom, pratar och rör oss.
Vi har en bra bit kvar för både oss och Tage att bli trygga med varandra, men varje litet framsteg är så givande och glädjande! Det är framförallt de två senaste veckorna, som har gått mer framåt. Hoppas att du och Pyret också kan få göra framsteg framöver och att mina tips kan bli användbara.
Lycka till!! Mvh // Tages matte

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.